Det är den 1:a juni idag och med andra ord sommar    Jag har haft en härlig kväll ihop med mina kollegor. Skratt med vänner förgyller verkligen tillvaron. Dessutom slog jag min måltid som jag satt upp för milen med råge och jag känner mig härligt full av energi igen. Jag har verkligen fått blodad tand för löpning! Idag fick jag dessutom ett fantastiskt fint mejl ifrån en tidigare elev. Känslan av att ha påverkat en annan människas liv på ett positivt sätt känns såklart väldigt rörande. Ett fint meddelande eller några fina ord kan göra så himla mycket med humöret. Jag har dock lärt mig att dessa ord måste komma naturligt och det är inget man kan kräva av en annan människa. Desto goare känns det när man vet att orden kommer ifrån hjärtat.

Jag har så otroligt mycket att vara tacksam och glad över. Jag kan knappt förstå hur många fina människor som finns i mitt liv och som ställer upp för mig i vått och torrt. Det är viktigt att älska sig själv. Helt klart är dock att livet blir betydligt mycket härligare med dessa människor som omringar mig. Är så TACKSAM! Med denna goa känsla ska jag nu somna och drömma något riktigt fint   

Idag ska jag ta mig en mil under 55 minuter. Hade kanske inte bästa uppladdningen inför det här loppet.. Det ska gå och det kommer gå!!

Hjälp vilken dag! Att dricka när man inte känner sig helt 100 var kanske inte så genomtänkt. Det har varit en tung dag att ta sig igenom idag på alla sätt och vis. Men jag är glad att jag är starkare än för några veckor sedan och starkare blir jag för varje dag.

Just nu läser jag en bok av Barbara Berger som heter Är du lycklig nu. I boken tar hon upp 10 sätt till att leva ett lycklig liv. Ett av kapitlen i boken handlar om att vara ärlig mot dig själv. Att du måste ta reda på vad du verkligen tycker om, vad som är bra för dig, vad som inte är bra för dig, vad som får dig att må bra, vad som får dig att känna dig illa till mods, vad som är oacceptabelt för dig och var dina gränser går. Barbara menar att du alltid har rätt att tänka och göra det du känner och tror är bäst för dig - och acceptera konsekvenserna av detta.

Jag är en person som allt som oftast gjort saker för andras skull. Frågar någon exempelvis om jag vill komma och hälsa på och jag innerst inne endast vill vara hemma så svarar jag ibland ja för att inte göra den andra personen ledsen. Detta har även gjort att jag förväntat mig att andra personer bör tänka på samma sätt när de gör sina val. Exempelvis har jag tyckt att H behöver tänka på hur jag känner i den situation som varit och inte enbart utgå från hur han vill ha det. Först nu inser jag problemet i att tänka så. Vi måste alla ta hand om oss själva i första hand. Det är inte H:s jobb att ta hand om mig och det är inte mitt jobb att ta hand om honom. Jag är den person som känner mig själv bäst och vet vilka behov jag har. Är jag då inte också den mest lämpade personen att ta han om dessa behov?

H har sagt att han måste komma på vad han vill med sitt liv och att han måste klara ut situationen han är i på egen hand. Jag har inte helt förstått varför han inte vill ta hjälp av folk runt omkring. Men plötsligt börjar jag förstå vad han menar. Han känner sig själv bäst och vet hur han ska tampas med denna situationen på bästa sätt och därför är han också rätt person för det jobbet. Kommer jag eller någon annan in och ger goda tips och råd så lyssnar han kanske på lösningar som inte passar honom.

För min del handlar det nu om att tänka på mig själv och göra saker för att jag mår bra av det. Vill jag tacka nej till en helg hemma hos min mamma trots att jag inte har något annat inplanerat så ska jag också göra det. Varken hon eller jag mår bra av att jag åker dit trots att jag inners inne helst hade varit hemma. Barbara tar, liksom Pollak, upp det faktum att vi kan inte göra andra människor olyckliga och de kan inte göra oss olyckliga utan allt finns i våra tankar. Detta är viktigt att bära med sig. Jag kan inte ta ansvar för hur någon väljer att uppfatta mina val. Jag kan enbart vara ärlig mot mig själv.

Vi lär oss saker hela tiden. Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv och jag ser varje dag de förändringar som jag gjort och de insikter jag fått. Jag är tacksam för de prövningar jag ställts inför för de har gjort mig till en starkare och mer positiv tjej! Jag är tacksam för den styrkan som jag besitter!! Jag är också tacksam över att det är fredag och att jag ska ha fredagsmys och få sova tills jag vaknar imorgon :)

Jag har skrivit mycket här om att det är våra tankar om en viss situation som styr våra känslor. Hur vi tolkar vissa händelser och hur vi tänker om dem styrs ofta av gamla erfarenheter och värderingar om livet som vi inte har ifrågasatt. Detta har varit ett stort hinder för mig. Jag målar ofta upp bilder över hur en situation "bör" vara. Eller jag skapar förväntningar hos mig själv över hur jag vill att något ska bli. Blir det sedan inte så som jag har tänkt mig så sätter mina tankar igång och jag tolkar situationen som varit.

Detta var ett stort problem i relationen med H. Men jag har insett att det är ett problem som funnits i tidigare relationer också. Jag har jämfört med hur vänner har det och sett det som någon form av tumstock. Mitt ex började jobba i en annan stad vilket innebar att vi fick pendla till varandra. Detta är enbart en händelse som inte behöver innebära någon som helst form av katastrof. Men i mina ögon så var det inte så en relation "borde" vara. Mina tankar skapade alltså en negativ känsla av en situation som egentligen enbart innebar att vi inte träffades varje dag. Vad är det som säger att det behöver vara negativt att inte ses varje dag? Jo i detta fallet var det enbart mina egna tankar.

I situationen med H dök det upp många tillfällen där mina egna förväntningar gjorde mig besviken. Jag kunde inte se alla fina och bra ögonblick på grund av att jag hade en bild av att det skulle vara på ett annat sätt. Återigen hade jag en bild av hur en relation borde se ut och återigen hade jag mina vänner som tumstock. Jag träffade en helt fantastisk kille som jag njöt av att umgås med och ändå kunde jag inte acceptera att vi träffades på det sättet som passade oss.

Naturligtvis kan jag också ibland vilja spola tillbaka tiden och göra om den tiden med mina nya insikter i ryggsäcken. Men det lönar sig inte att älta vad jag gjort och inte gjort utan jag är snarare glad över de insikter jag har fått med mig. I nästa relation som jag går in i kommer jag vara mycket mera medveten om att leva här och nu och att leva på det sättet som passar mig/oss. Jag ska plocka bort borden, måsten och förväntningar och njuta av varenda ögonblick med den fantastiska människan. Detta gäller inte bara för relationer utan för alla ögonblick i livet. Olycka finns enbart i våra tankar så det är enbart jag som bestämmer hur jag mår i olika situationer. Det är också meningslöst att jämföra sig med andra för vem säger att deras liv är facit.

Hittar du den fantastiska personen som berikar ditt liv så bry dig inte om alla omständheter runt omkring. Det är enbart du själv som väljer att göra situationer till problem. Välj istället att se dem som "a walk in the park".

Det är lätt att vara en glad och positiv när allt går ens väg. De riktigt starka människorna är de som klarar av att hantera motgångar på ett bra sätt. Olyckor drabbar oss alla, det är hur vi väljer att handskas med dessa som är det viktiga.

Ord att ta med sig inför en god natts sömn.