Idag glädjs jag åt cykelturen till och från jobbet. Min nya cykel går som en oljad blixt :) Jag glädjs åt två hårda träningspass med mina härliga kusiner. Jag glädjs åt riktigt bra presentationer som eleverna gjorde idag. Jag glädjs åt att en kollega kände att hon kunde anförtro sig åt mig gällande en stor sak i hennes liv. Jag glädjs åt att jag på hemvägen åkte inom affären och köpte god mat. Jag glädjs åt att jag sett möjligheter istället för motgångar. Just nu glädjs jag över att få hoppa in i en go varm dusch innan jag fixar mig något gott att äta :)

#glad #väljaglädje #varjeögonblickräknas

Jag har ofta en relativt ambivalent känsla inför söndagar. Jag trivs med mitt jobb och jag trivs med att vara där. Så i det stora hela har jag ingen ångest för att gå dit imorgon. Trots detta föredrar jag helgen. Under helgen hittar jag ofta på roliga saker och jag har oftast inga strikta tider att passa. Jag tror att den stora skillnaden mellan helg och veckodagar har för mig varit att helgen styr jag själv över men under veckodagarna finns det andra saker som styr när jag ska gå upp, var jag ska vara vid en viss tidpunkt, vilka saker jag måste göra etc. Har man ett arbete är det relatvit naturligt att det finns vissa saker jag måste göra. Men jag har ju valt att jobba där jag jobbar och med det jag jobbar. Så det är faktiskt fortfarande jag själv som styr och det har jag nog stundtals glömt bort. Ingen annan tvingar mig att jobba där jag jobbar utan det är enbart mitt val. Skulle jag på söndagen känna ångest för att gå till jobbet då är det dags att ta ansvar för situationen och göra ett nytt val. 

Dessutom är arbetsdagen enbart 8 timmar och sedan har jag en hel kväll som jag kan göra precis vad jag vill med. Det känns skönt att lägga mig på söndagen och veta att imorgon ska jag gå till arbetet som jag har valt. Jag har haft möjligheten att plugga i 5 år för att få arbeta med det jag vill. Det är verkligen inte alla människor som har den lyxen. Dessutom gillar jag måndagar på så vis att det alltid känns som en ny start. Jag har redan nu bestämt mig för att nästa vecka ska bli grym!! Jag ska vakna imorgon med ett leende på läpparna glad över att få sätta mig på min nya cykel och cykla till loppet. Först ska jag krypa ner i min goa säng och få en riktigt god natts sömn i mina nytvättade lakan.   

 Igår var det exakt 8 månader sedan vi träffades. Sällan har jag träffat en människa med så mycket glädje och positiv energi. Det smittade av sig och jag ville ha mera. Allting med dig är så genuint och så ärligt och det är få personer jag känner en sådan tillit till. När jag är i din famn känner jag mig trygg och omhändertagen. Du är rolig och jag kan prata i telefon med dig i timmar och fortfarande inte vilja lägga på. Du värdesätter samma saker som mig och ibland är det galet vad lika varandra vi är. Du är aktiv, du är social, du är smart. Du är omringad av vänner vilket jag förstår då du är en omtänksam och varmhjärtad person. Du har gått igenom saker som de flesta av oss aldrig kommer förstå och du har tagit dig igenom dessa saker med en styrka som är obeskrivlig. Du är vacker med fantastiska ögon och charmiga skrattgropar. Du är vuxen och ansvarstagande och du vet hur man värdesätter livet.

Du vet hur man ber om ursäkt och du vet hur man förlåter. Du ger alla människor en chans och du är prestigelös. Du är målmedveten, rak och insiktsfull. Därför vet jag att du kommer komma ut på andra sidan starkare än någonsin.

Du är kärleksfull och jag vet att ditt hjärta kommer att öppnas sig igen. Du kommer ta lärdom av det du gått igenom och du kommer lämna det bakom dig och gå vidare. Du har satt två helt underbara tjejer till jorden som inte vill något hellre än att ha en lycklig pappa. Du är värd en ljus framtid och du är värd att älskas. Sen du kom in i mitt liv har alla andra killar bleknat. Det känns som att hjärtat hoppar några extra slag när du är i min närhet.

Det finns en mening med att vi är där vi är idag. Det finns en lärdom att ta av detta. För min del tror jag det handlar om att vara trygg med mig själv innan jag kan vara trygg med någon annan.

Jag vet att du finns i min framtid H   

Just nu behöver du fokusera på annat så jag tänker tro och hoppas för oss båda.

"If you are lucky enough to find a weirdo never let them go".

#kärlek #hopp #framtidstro

Det finns  ett par olika anledningar till att jag valt att inte gå ut med mitt riktiga namn här i bloggen och varför jag ännu inte berättat för vänner och familj att jag skriver. Den främsta anledningen är för att bloggen är för mig. Jag vet att jag mår bra av att skriva. Jag får en möjlighet att sätta mig ner och reflektera över saker. Jag viste inte helt på vilket sätt jag ville spara tankarna och tanken på en blogg gjorde mig förväntansfull. Genom att jag vet att det finns människor som läser det jag skriver så vill jag ännu mera leva upp till det skriver om.

Min andra anledning har att göra med att jag ibland nämner person och dessa har ju inte valt att skriva en blogg. Jag vill med andra ord inte utelämna personer . Genom att jag är anonym blir även dessa personer anonyma.

Den tredje anledningen är jag inte helt stolt över. Jag vet att vissa av de tankar och reflektioner jag har just nu kan av vissa uppfattas som hokus pokus. Jag har själv tidigare tänkt att; så lätt är det inte! Så positiv kan ingen människa vara. Det finns tillfällen i livet som man inte kan vända på. Bara för att jag tänker och fokuserar på något så kommer det inte att bli så etc. Jag vet att jag med mina tankar och reflektioner säkert provocerar många. Jag har själv blivit provocerad av liknande resonemang. Men för mig kom det till en punkt där jag kände att det är värt att testa det, vad har jag att förlora? Tyvärr är jag fortfarande en människa som tänker lite för mycket på vad andra ska tycka och tänka och jag är nog lite rädd att någon annan ska säga något som får mig att tvivla. Först när jag är stark nog i mig själv kommer jag ge mina nära och kära möjligheten att läsa mina tankar.

Jag har fantastiska vänner och en fantastisk familj som stöttar mig i vått och torrt. I tider när man har det tufft märker man vilka som finns där för en och jag är verkligen överväldigad över hur många som slutit upp och stöttat mig den här tiden. Jag har inte varit världens bästa vän eller familjemedlem då jag inte har haft kraften och energin till att vara det. Ändå har jag så otroligt många fina människor som finns där finns där för mig. Jag kan inte nog poängtera hur lyckligt lottad jag är. Oavsett detta tror jag att mitt nya sätt att se livet är något man själv måste komma fram till. Andra kan få en att öppna ögonen för det men det är först när man själv bestämmer sig för att göra förändringarna som man kan ta det till sig. Ibland kanske man måste nå rock bottom för att inse att man måste välja ett annat sätt att leva på?

En dag kommer jag vara stark nog att stå inför mina vänner och familj säga att så här ser mina val ut, så här väljer jag att tänka. Jag kommer ha kommit så långt att jag kommer tänka att detta är något som mina vänner kommer se positivt på och om någon mot all förmodan ifrågasätter något så vet jag att det inte har med mig att göra. Att människor som ifrågasätter är på en plats där jag en gång varit, en plats där man tror att man inte har makten att påverka sitt eget liv. Alla måste hitta sina metoder för att må bra - jag vet att jag har hittat min.

Idag vaknade jag upp med en olustkänsla i kroppen. Jag visste inte helt var känslan kom ifrån eller hur jag skulle bli av med den.  Jag började med att tänka på att jag har en bra dag framför mig. Först har jag dagen för mig själv och jag har tänkt ägna denna dagen åt att bara läsa och ha det gott och ikväll ska jag träffa tjejgänget och gå ut och äta. Jag har sett fram emot lördagen så varför känns det så här? H har alltid sina barn på lördagar så det var inte så att jag saknade något som vi brukar göra.

Jag bestämde mig för att ge mig ut och springa. Det skulle säkert skingra tankarna. En mil senare kommer jag hem. Nog känner jag mig nöjd. Det känns fantastiskt att veta vad kroppen kan prestera. Jag är en person som för ca 2,5 år sedan inte tränade så överdrivet mycket till att vara en person som tränar ca 4 dagar i veckan. Så nu kände jag mig stark i kroppen och nöjd över vad jag presterar. Men olustkänslan fanns kvar i kroppen.

Jag tänkte då att okej jag får helt enkelt låta känslan komma till mig. Det får kännas tungt och jobbigt men jag måste veta vad det är som gnager mig. Jag satte mig rätt upp och ner i soffan och lät tankarna snurra. Plötsligt tror jag att jag hittade något. Jag kände en saknad efter H! Vi har pratat eller på annat sätt hörts varje dag under 8 månaders tid och nu har vi inte hörts. Jag saknar honom det är naturligt och det är naturligt att vara ledsen över det. Men det var inte det som gnagde i mig utan det som gnagde i mig var en rädsla över att han inte saknar mig. En rädsla över att han inte stundtals tänker på mig och vill lyfta luren och ringa mig precis som jag har velat de sista dagarna.

Det kändes så skönt att komma fram till var det onda kom ifrån för nu visste jag ju hur jag skulle handskas med det. Som jag ser det finns det lite olika lösningar att tänka i det här fallet, alla med lite olika resultat.

1. Jag tänker att H inte saknar mig och inte tänker på mig. Att han bara njuter av att få vara för sig själv. Detta är en tanke som får mig att må som jag gjorde när jag vaknade i morse.

2. Jag tänker att H inte saknar mig och inte tänker på mig. Att han tycker det är skönt att få vara ensam nu. Att det är så beror inte på mig och att han inte tycker om mig utan det har att göra med hans situation i livet just nu. Han har inte möjlighet att släppa in mig för han har andra saker att ta han om. Denna tanke får mig genast på bättre humör. Jag förstår att oavsett hur han känner så har det inte med mig att göra och dessutom har jag själv saker i livet som jag måste ta hand om - mig själv.

3. Jag tänker att H visst saknar mig och tänker på mig. Att han precis som jag tycker det tomt att inte höras. Han tycker om mig och önskar att det fanns rum för mig. Men just i detta nu så behöver han fokusera på andra saker precis som jag måste göra. Den här tanke får mig också att må bra och det är så jag väljer att tänka. Jag skapar min egen verklighet och i den verkligheten tänker han på mig och saknar mig precis som jag gör med honom.

Naturligtvis vill jag att vi ska vara på en annan plats än där vi är idag, men nu är vi här och då måste jag handskas med den situationen jag har framför mig. Ibland är det lätt att trycka bort känslan för att man inte orkar må dåligt. Men jag tror att det är först när man förstår var känslan kommer ifrån som man kan göra något med den.  Ibland är vi så invanda vid att tänka på ett visst sätt att det är först när vi sätter oss ner och reflekterar över det som vi inser vad det är som orsakar att vi inte mår bra.

Idag väljer jag att ta ansvar för mitt liv och för hur jag mår!

#vuxen #ansvarstagande #väljglädje

I mitt kylskåp står det en flaska champagne. Flaskan står där och väntar på den dag då H får ett positivt besked som han har väntat och hoppats på länge. Flaskan ska få stå kvar och vi ska öppna den ihop den dagen då detta beskedet kommer, för det kommer att komma. Det finns säkert de som ser detta som förnekelse. Att jag inte accepterar det val han har gjort. Jag accepterar det och jag sörjer det. Men jag tänker fortsätta hoppas på att vi en dag kommer dela den flaskan champagne ihop och glädjas över att ett besked som är oundvikligt. Tills den dagen är där tänker jag glädjas över alla andra stunder i mitt liv. Jag tänker njuta, jag tänker skratta och jag tänker hitta den glada tjejen som har gått och gömt sig för en stund. För varför ska jag tänka att H inte kommer vara en del av mitt liv? Det är en tanke som gör mig ledsen och om jag tänker så är det också så det kommer att bli. Därför väljer jag att tänka att en dag står vi där och skålar i champagne. Den dagen är jag en stark tjej som mår bra i mig själv och som vet att jag inte kan vara beroende av andra för att känna mig älskad - jag älskar mig själv.

#tro #hopp #kärlek

Idag känner jag mig stolt! Jag har under de senaste dagarna gjort val som är bra för MIG. Jag har under ca ett års tid utfört tvångshandlingar. Genomför jag dem inte får jag en ångestkänsla i kroppen. Jag har valt att vika mig för den här känslan och därför utfört handlingarna samt lagt till nya. De senaste dagarna har jag valt en annan väg. Idag lämnade jag hemmet och det enda jag gjorde var att låsa dörren. Det här är en stor bedrift för mig! Samtidigt som jag bestämde mig för att jag styr i mitt liv så bestämde jag mig också för att inte skämmas för den situationen jag just nu befinner mig i. Jag valde att att berätta för min chef om där jag är idag. Det var en otrolig lättnad och hon visade stor förståelse för det som jag går igenom. Hon sa också till mig att jag alltid är så sprudlande och att hon förstår att det då måste kännas jobbigt att känna sig orkeslös stundtals. Hon satte fingret på spiken. Jag har en bild av mig själv som glad och positiv och det är så jag har velat uppfattas av andra. Därför har jag nog inte helt velat acceptera att jag inte mått bra den senaste tiden. Jag har inte velat acceptera att jag är någon annan än den glada och positiva tjejen. Jag har snarast känt mig förolämpad när någon påstått något annat. Jag har också visat en bild utåt som inte stämmer med hur jag mår. Jag har med andra ord inte tänkt på det viktigaste - att visa för mig själv att jag är glad. Nu accepterar jag att jag inte är på topp. Jag kan förstå varför jag känner mig ledsen och orkeslös. Däremot väljer jag att ta ansvar för situationen och att skapa en ny verklighet. För varje timme och för varje dag som går så närmar jag mig målet. Därför känner jag mig idag stolt över allt jag har åstadkommit hitills. Jag ser de förändringar som har skett och jag känner redan att många saker som jag tidigare har sett som uppförsbackar nu börjar plana ut till raksträcka.

#stolt #stark

En fras som hjälpt mig genom ett par tuffa dagar är "allt är precis som det ska vara". Den här frasen kommer ursprungligen inte från mig själv men kan användas vid många olika tillfällen. Ibland hamnar vi i situationer som är nya, situationer som är obekväma eller situationer där vi egentligen inte vill vara. Jag har känt mig ledsen de senaste dagarna för jag har ställts inför en situation som jag hade velat skulle se annorlunda ut. Min första tanke om situationen var KATASTROF! Som jag tidigare beskrivit så vändes känslan till målmedvetenhet. Om jag kan välja mellan två sätt att se på situationen, ett sätt som gör mig ledsen och ett sätt som gör mig hoppfull, så är valet relativt enkelt. Istället för att tänka katastrof så tänker jag att allt är precis som det ska vara. Det finns en anledning till att jag sitter där jag sitter idag. Den anledningen vet jag inte nu men en dag kommer jag titta tillbaka på just de här dagarna och tänka "aha det var därför det där hände".

Att ibland hamna i situationer där vi egentligen inte vill vara tror jag är oundvikligt. Hur vi väljer att se på dessa situationer är det som är viktigt. Därför kommer jag snart lägga mig och sova och i mitt huvud kommer följande ord att susa runt "allt är precis så som det ska vara".

#alltärprecissåsomdetskavara